Naken hos grannarna

Jag skulle ner och duscha. För någon timma sen. I källaren. Där man duschar om man bor som jag gör i nuläget. Väl där nere föreslår ödet mig att ta ett bad istället, i en fem centimeter djup pöl av vatten. Kalla det pool om ni vill. Vattnet står still och luktar aningens ill.a. Så jag avstår och vankar i badkappan och med laddad tandborste (det är roligt att borsta tänderna i duschen) upp till grannarna Ken och Zara, kring de sextio, snälla och oftast hemma. Hej säger jag och förklarar vårt hus belägenhet. Hej säger dom och följer med mig ner. Vi tittar på skiten och skakar unisont våra huvuden. Det här får Peter svordom fixa säger de båda i tryggt och redigt kanon och jag känner mig lättad och bortkopplad från fallet. "Du får duscha hos oss" Well thank you säger jag och finner mig snart ståendes i en väldigt fräsch och fin dusch. Hos ett väldigt gött par. Dock ett gött par i sorg. Dagen som passerat har gjort just så i en begravning. Till ev vän. Jag får höra lite, de får prata lite. Det kändes helt normalt och inte alls särskilt beklämmande att de var ledsna när jag var där. Snarare kändes det väldigt intimt och allmänmänskligt att få vara just lite låg en tisdag, duschgäst till trots och...Tja. Men jag beklagar deras sorg och i viss mån även döden. Dock funderade jag alls inte högt över några sådana spörsmål väl där. Jag uppförde mig fint och höll dumma funderingar innanför pannbenet. Jag tycker om K och Z. Hon stavar så. Har jag för mig. Zara. Anyhow. Jag får låna schampoo och rubbet och väl i duschen, om vi backar bak bandet dit, så tänker jag precis så här "men herregud, jag har talat med dem otaliga gånger, om än då oftast korta samtal och nu med enkom två minuters kökshäng i bagaget står jag naken i deras dusch med deras schampoo i håret och jag tycker inte att det känns en sekund konstigt" GÖTT. Blir mitt nästa konstaterande. GÖTT att min sammansättning KRÖPP tar så lättvindigt på udda situationer. GÖTT att den tackar ja. GÖTT att jag utan skrupler kan duscha lite längre för att jag fryser om fötterna, gött att jag kan dra skämt om just långa duschar, gött att jag kan känna av när det är läge att dra eller läge att stanna kvar. Ett slag. I detta läget var det läge att stanna kvar ett slag efter lånad grannsämja. De ville snickesnacka om annat upprörande i privat bostads- genren. Och inte mig emot, jag lyssnade gärna, skrattade lite (speciellt i en story om en jachutzi och badskumm) och lovades/beordrades fler duschar där, eftersom att duschen i deras tycke var en oläglig sanitär. 
(Det är sant. Den är en katastrof duschen)
Hoppas Z och K kan sova i natt, förlust till trots, fukt i källarn till trots, och scampoo-lost
Hoppas jag kan sova inatt. Trots en begynnande aning om nej.
Hoppas du kan sova inatt.
Kärlek / H

Hej, hej hallå mig

Hej andra.
Jag avslutar min dag som jag påbörjade den. 
Genom att må en gnutta pyton. Or more.
MEN! Vad gör väll det, när timmarna där emellan vart fyllda med lust och nytta?
Ingenting. Jag upprepar. Ingenting.
Efter en starkt alvedonbrus-shot bylsade jag på mig nog med kläder för att klara av
rutten in till skolan. Väl där väntade Jesper Waldersten. Den berömde, beryktade, bönhörde illustratören
till vilken jag sedan ett år tillbaka känner lika delar vördnad och inspiration över. För ett år sedan höll han en föreläsning för oss. Den bästa föreläsning jag hört. Jag är aningens febersnurrig men dagen går bra, den går fort, den är kul. Och Jesper är kul. Och smart och kan sin sak. Heil denna människa! Imorgon väntar ännu en dag med mannen/myten. 
Och innan jag cyklade till skols! Innan dess, så ringde jag till mitt företag, de som ska hjälpa mig ta fram prototyp i mitt senaste design - projekt. Till dem ringde jag! Till Håkan. Tjena och tja och...Är du förkyld? Frågade han plötsligt. Jaaaa, jätte! Beklagade jag mig glatt. Det hörde visst han. Vi bestämmer att Tisdag nästa vecka är en bra tid för prototyp typ och jag kan inte hålla inne mitt snörvlande JUBEL längre! JUBEL och skratt, och fumliga fnittriga förklaringar om att "det är så jäkla mycket kul nu! Dels det här (prototypen) som är en stor del i min glädje dels den nya lägenheten, JA, jag ska ha en ny lägenhet..." BLAbblar jag på. Ja jisses. KUL var bara förnamnet. Jag kanske hoppar av school och ger mig ut i galg-branschen helt. Ja, det är en galge mitt projekt behandlar. Ärade barnbarnsbarn, det var här mormorsmormorsfarmor skrapade samman förmögenheten, jajja! Nooo, kanske inte, men HEJ vad lärorikt!
Ochochoch vad mer....Jag glädjer mig i sinnesrubbande mängder över lägenhets-flytten! Nästa Söndag så är jag innehavare av ett värdigare liv. Åtminstone av ett värdigare boende. Fantastisk är lyan! Fantastiskt kommer det bli. Stengolv, trägolv, stortkök, badkar, fransk ballekingkong och djuuup sovalkov. NÅDE mig om jag inte kan sova där! Jag har himmeln runt hörnet! JippieYEY!
Och...Nej! Nytt inlägg! Ovan! Kan inte svammla för mye i samma!
Älskar dig mamma!
(Och pappa med) 

God eftermiddag

Klockan är sjutton och en timma tidigare än igår vid den här tidpunkten.
jag är snuvig och snorig men glad.
För i framtiden vilar en massa lajbans. Flytt och intressanta föreläsningar.
Illustrationsworkshop med Jesper Waldersten och...så.
Mitt skal må va trött men min själ har det gött.
Innan såg jag gitarrmongot. Den var sevärd. Men bara under omständigheter just
som dessa; Vinterdagjämning, eller vad det heter, förkylningsbubbla, 
hällregn, glesbygdskavaj, lakrits och ett glas mjölk. 
Lev i frid! Ställ om dagens tid!
Vänligen / H. Banan

Ni kan gott låtsas att jag ser ut som han...

I följande grubblerier
Igår såg jag tio kråkor bada.
Hoppa i pölen, doppa sig, hoppa ur, burra upp sig, i igen och så vidare.
De var så fina. 
Jag får försöka teckna av dem. 
Så ni får se.
Hopp i , plask, plask, hopp upp, burriburr. 
Jag har aldrig sett på kråkor som så sympatiskt filurer.
FAST jag HAR sett på dem, väldigt noggrant de senaste månaderna
då det slagit mig att de är hemskt människovana, man kan titta länge.
Jag har till och med föreställt mig hur det skulle kännas att ha en i knät
och klappa dess fjäderbeklädda vingar. Det skulle kännas rätt bra.
De är tyngre än vad man kan tro och varmare än en människa.
Har jag hittat på.
Dessutom har de humor och drar sig inte för att snärta till med den i de mest
otänkbara situationer.
Det ni, en kråka skulle man ha!
Skator är skyggare. 

Min lägenhet har feber

Den wailar friskt över termometerns varma respektive kalla register.
Ibland är här nordpol.
Ibland sahara.
Och där emellan jag.
I frossa, i värmeslag.
Fönsterna går inte att stänga.
Elementens värme går inte att tämja.
Lägenheten är så kallat luftig.
Grannen sover med kupévärmare om vintern, jag med tredubbla täcken.
Jag kommer på allt fler anledningar till att vilja byta lya.
MEN!
När jag snubblade hem i eftermiddags så smällde 
grannen Hjördis upp dörren med ett bud om bulls och koffi.
Ja TACK, sa jag och svängde mina steg in till hennes och vänninans 
bord. De gillar att göda mig. 
Och det tar jag glatt emot.
Då är det fint att bo här.

I Torsdags kväll hittade jag sjuttio hela och sju söndriga
puttekulor på en helt vanlig bil-väg i Lidköping. 
Klockan var kring åtta på kvällen och jag var ute på en solo-stros.
Tack sa jag när jag hitta den första kulan. Till Vera Värld.
Men tack igen sa jag då jag såg tre till vid trottoarkanten.
Tusen ta... Oj. Sa och såg jag då jag kikade upp från mina fötters
position. Hela vägkanten var ju fylld med färgglada små
glaskulor. Några var disiga andra var klara, vissa var gryniga
andra melerade, några tvåfärgade och somliga enfärgade. 
En var av metall. En väldiger skatt!
En påse med ett bananskal som jag av någon anledning dröjt med
att kasta fick tjäna deras uppehälle på min fortsatta promenix.
Nu har jag dem i en burk. Ovan burk.
Jag vet inte vad jag ska göra med dem.
Titta kanske räcker.
Jag tycker om dem.

Dojjorna D

Här är en rosa elefant som svävar en bit framför, en bit ovanför mina höstdojjor.
Den är glad i Höst och smala bröst.
Elefanten heter Sven och längtar egentligen hem.
Till Semi-Sudan där den inte hängt sedan Jesus var barn.
Ja se där ja.

Ännu en


Robin F Williams

Duktig jävel. 
Säger jag.
Imponerat OCH vänligt.
Ingen avundsjuka här.
Bara pepp och idel applåder.
Pepp åt båda håll.
Invärtes och externt mentalt till honom.
Duktig.

Kär leks mail

Hej Mig.
Idag har jag sagt upp två prenumationer. Tidning och Tshirt. Gått ur Facebook för ett slag/en dag/tills abstinensen får övertag samt raderat otaliga (4000 olästa och 2000 lästa) mail ur min Hotmail. Tomhet, fattigdom och frihet fyller mina sinnen. Nu har jag plats att hamstra andra minnen. Mailen har kort sagt utgjort en grund för mången intressant pennfajt. Men att spara, spara, spara. Det är säkert ingen själslig Feng Tjoho det inte. Så jag var lite handlingskraftig för en gångs skull. Och det rejält.
För att fira att jag lagat lunchlådemat, gick jag och köpte lunchlådor. En nödvändig firning. Man kan inte ha maten i näven. När man cyklar till skolan. På Hemköps parkering fann jag en nota som mer var ett recept. Författaren var ett barn, av handstilen och den fyrkantiga gubben som var dittecknad att döma. Femminuterskola stod det. Jag såg det som ett tecken från Mamma jord att också jag borde föräras sirap, socker, kakao, smör och tja, vad det nu var, i en sammansmält symbios. Jag adderade denna lista till min egen nota, cyklade hem, och resultatet blev matknipande tokgott. 
Resterande kväll har jag spenderat framför "Här är ditt liv" Med Oldsberg som en enastående programLEDARE den enda egentliga sådana som finns kvar. Jag har mailat lustiga mail till lägenhetsannonsörer samt lustiga mail till syskon, vänner och kärlek. Allt i ett facebook-avslutar-trauma. Nu ska jag duscha en dusch. Nana en natt och imorgon ska jag i en ny dag ta tag.
Gott allt/ det börjar bli höst-kallt H

Igår var en fin dag

Först var den skit.
Jag var i skolan men ville inte vara där.
Det har med ingenting och mig att göra.
Ibland vill man bara inte. 
Och ibland kan man låta trotsungen inom sig få komma till tals.
Tyvärr tog skoldagen slut långt innan jag demonstrativt hann traska hem.
I varm värme och solig sol.
Samt tjocka kläder och fodrade skor. Med hunger innanför naveln.
H u n g e r.
Russin doesn´t do the trick.
CSN, du sena sådana, jag har vart tålmodig, nu får du ge dig och sen ge mig.
Jajja.
En halvtimma hemmifrån får jag ett sms från Lena.
"Lunch hos mig om en halvtimma, om du vill och kan"
Jag VILL och KAN i en stadig tvåkomponentsgrogg.
VILL och KAN och hinner,
om jag bara snabbar på stegen en gnutta.
Efter soppa och bröd inne.
Kaffe och fallmogna trädgårdsplommon ute.
Vattenmelonsklibbiga fingrar och kinder,
samt ett inombords nyfunnet lugn.
Lämnar jag Lenin i bestyren att göra sig i ordning för jobb.
På balkongen till mitt hyreshus sitter mina tre tanter.
Jag tar en snabb kaka med dem i solen och blåsten.
Sen hasta la vistar jag down town för att möta upp Hampus.
Min cykel ska in på reparation. 
Hans byxor på dito.
Jag blir glad över hans initiativ att ta brallorna till skräddare för omsyning.
Hellre än kastning, nyköping.
Bra, Hampus, Bra!
Utanför skrädderian sitter två spanjorer.
Vi språkas en smula om sömnad.
De tror visst att jag är skräddare.
Sweet.
Men nej.
X antal ärenden senare, en korv, en mjukglass och ett lustigt möte till så stampar vi hemåt.
Hemåt mig och hemmåt han.
Skön dokumentär och arla nana.
Ja.
Det var en fin da.

Till Skols!

Ny termin. Ny start. Lite som nyår. Pigg borde man i detta projekt gå in! jag är tröttare än någonsin. Det ger sig. Man och då menar jag jag, är gärna lite trött i inskolningens tider. Det är mycket nytt, det är mycket gammalt, det är mycket folk, det är this and that helt enkelt. Jag tar min påsögda uppsyn med ro. Till på köpet annalkas Herr Höst. Honom välkomnar jag i regel med en slö kram. Det här ska bli den bästa hösten någonsin! Somehow. Jorrå!

Konsten att kissa akut

Kan ske utomhus bakomnått.
Eller på just akuten.
Psykakuten.
Det kan ske på vägen hem ifrån en helt vanlig dag i skolan.
Att nöden tränger sig på.
Och att räddningen finnes i en institution. 
Jag körde ingen Anna Odell för att komma in.
Jag körde en smygis. 
Ett kioskbiträde i telefunk fick nicka min väg till toaletten.
Amen,
Suckade min snart lättade själ och blåsa. 
Dessutom! Kiosk! Visserligen till för de akut psyksjuka men dock, precis på vägen hem från skolan där mitt blodsocker brukar dippa. Det var ju fint!

Annan BLÖGG!

www.diddone.blogspot.com

För ibland,

För ibland är man ju bara för djefla rolig när man kommenterar snudd på främlingars facebook-statusar. Vad är de annars till för? Nyss rådde jag en Martin, meet him oncing, Lund-something detta;

M.L;

Är lite trött på livet...Men var är festen ikväll?

H.A:

Gött motsägelsefullt hockeytrunken. Känns livet bedre drunken? Du kanske borde ligga på en spikmatta ett slag och sedan ta nya, spirituellt förfriskade, nappatag! HÖHÖHÖ/ Dr Dre

Kommer han ta mitt råd? Var han bara bakfull? Kommer ännu en kväll i dimman göra honom lyckligare? Frågorna hopas och vi kommer inte få något svar. För jag känner honom allt för litet för att följa upp mitt spörsmål om ännu ett par dar. OR DO I? /Dr. Fokki´n Dre

Bild i Bild



Se där va! Egentligen gör jag er en otjänst, i´måste liksom zooma in nära för att förstå hennes storhet, Magnussonskans Birgit. I blomsterfältet framför kyrkan. DÄR, det är där ni ska titta. Äsch... Kom förbi, 0321-31466. Visning Måndag till Fredag i direkt motsats till de tider jag jobbar (varje dag hela vecka, lite då och då) lyder öppettiderna. Birgit, om DU läser det här. Anytime! Ok? Anytime!

RSS 2.0